Kemikalieinspektionens rapport Dokumentationskrav för användning av växtskyddsmedel

EU skärper kraven på dokumentation av växtskyddsmedel, vilket innebär stora förändringar för yrkesmässiga användare. Från och med den 1 januari 2026 krävs elektronisk och maskinläsbar registrering av alla användningar. Här går vi igenom vad de nya reglerna innebär, vilka som påverkas och hur Sverige kan anpassa sig.

Vad innebär de nya reglerna?

De nya kraven är en del av EU:s växtskyddsförordning (EG) 1107/2009 och den tillhörande genomförandeförordningen (EU) 2023/564. Syftet med dessa regler är att harmonisera dokumentationskraven i hela EU och underlätta tillsyn och kontroll. För yrkesmässiga användare innebär detta följande dokumentationskrav:

• Produktens namn och registreringsnummer.
• Datum, tid och dosering vid användning.
• Storlek och plats för behandlat område.
• Gröda (inklusive EPPO-kod) och dess utvecklingsstadium.

All dokumentation måste föras i elektronisk och maskinläsbar form och sparas i minst tre år. Syftet är att förbättra regelefterlevnad och förenkla hanteringen för både användare och tillsynsmyndigheter.

Vem påverkas av reglerna?

De nya reglerna påverkar alla yrkesmässiga användare av växtskyddsmedel i Sverige. Enligt uppskattningar finns det cirka 16 500 sådana användare, fördelade på flera sektorer:

• Jordbruk: Cirka 90 % av användarna är jordbrukare. Många av dem använder redan digitala lösningar för att föra sprutjournaler.
• Skogsbruk: Cirka 3 % av användarna arbetar inom skogsbruket, där användningen av växtskyddsmedel är mer specialiserad.
• Golfbanor och industri: 4 % utgörs av golfbanor och 2 % av industriell användning, exempelvis för järnvägar.

Utöver dessa grupper påverkas även företag och organisationer som erbjuder digitala lösningar för dokumentation samt tillsynsmyndigheterna som ska övervaka att reglerna efterlevs.

Fyra lösningar för anpassning i Sverige

Sverige har flera alternativ för att implementera de nya reglerna. Kemikalieinspektionen och Jordbruksverket har föreslagit fyra huvudsakliga lösningar:

1. Miniminivå

Det enklaste alternativet är att myndigheterna förser användarna med grundläggande information om reglerna. Användarna ansvarar själva för att skapa och underhålla sina sprutjournaler, exempelvis med hjälp av befintliga program eller egna system. Myndigheterna skulle erbjuda:

• Information om EPPO-koder och hur de används.
• Instruktioner för registrering av plats och grödans utvecklingsstadium.

Denna lösning kräver minst resurser från myndigheterna, men kan vara svår att använda för de som inte redan är vana vid digitala system.

2. Grundläggande mall

Här skulle en central myndighet tillhandahålla en färdig mall för sprutjournaler i maskinläsbart format. Mallen skulle innehålla alla fält som behövs för att uppfylla de nya kraven, inklusive:

• Produktnamn och registreringsnummer.
• Grödan och dess EPPO-kod.
• Tidpunkt och plats för användningen.

Användningen av mallen skulle vara frivillig, vilket innebär att användare fortfarande kan välja andra lösningar som passar deras behov.

3. Frivilligt tekniskt system

Ett mer avancerat alternativ är att utveckla ett digitalt system som användare kan välja att använda. Detta system skulle erbjuda:

• Automatisk koppling till andra databaser, som EPPO och BBCH-skalan.
• Möjlighet att spara och dela data med tillsynsmyndigheter.
• Verktyg för att analysera och följa upp användning över tid.

Detta alternativ kräver en högre initial investering men kan göra det betydligt enklare för användarna att följa reglerna.

4. Obligatoriskt tekniskt system

I detta alternativ skulle alla yrkesmässiga användare vara skyldiga att använda ett nationellt system för att dokumentera sin användning av växtskyddsmedel. Systemet skulle ge samma funktioner som i alternativ 3, men det skulle också innebära att alla data samlas centralt. Fördelen med detta är att det möjliggör bättre statistik och effektivare tillsyn, men det ställer högre krav på både användare och myndigheter.

Ekonomiska och praktiska konsekvenser

Införandet av de nya reglerna kommer att påverka både yrkesmässiga användare och myndigheter. Här följer en genomgång av de ekonomiska och praktiska konsekvenserna för respektive aktör.

Konsekvenser för användarna

För yrkesmässiga användare innebär dokumentationskraven en viss administrativ börda. Den exakta påverkan varierar beroende på vilken lösning som implementeras i Sverige. Generellt gäller följande:

• Alternativ 1: Kräver mest tid av användarna, särskilt för att leta upp information som EPPO-koder och grödornas utvecklingsstadium.
• Alternativ 2: Underlättar genom att erbjuda en grundläggande mall, men kräver fortfarande manuellt arbete för att fylla i uppgifterna.
• Alternativ 3: Ett tekniskt system kan effektivisera processen genom att integrera data och föreslå rätt information baserat på tidigare inmatningar.
• Alternativ 4: Obligatorisk användning av ett tekniskt system skulle innebära en inlärningskurva men kan leda till långsiktig tidsbesparing.

Kostnaden för implementering beror också på hur många användare som redan använder digitala system. För de som använder analoga lösningar kan övergången kräva både investeringar i teknik och tid för utbildning.

Kostnadsbesparingar och effektivisering

En digital lösning kan på sikt spara tid och pengar för användarna. Om varje användare sparar en minut per registrering och har 30 registreringar per år, innebär det en total tidsbesparing på cirka 8 000 timmar årligen för alla yrkesverksamma användare. Detta motsvarar en kostnadsbesparing på cirka två miljoner kronor, baserat på genomsnittlig timlön för jordbrukare.

Konsekvenser för tillsynsmyndigheterna

Tillsynsmyndigheterna, som idag inkluderar kommuner och länsstyrelser, kommer också påverkas av de nya reglerna. Ett enhetligt och maskinläsbart format för sprutjournaler kan göra tillsynen effektivare. Alternativen har dock olika påverkan:

• Alternativ 1: Ger minst stöd till tillsynsmyndigheterna, eftersom data kan vara fragmenterad och svår att sammanställa.
• Alternativ 4: Möjliggör en centraliserad och automatiserad kontroll av data, vilket kan minska arbetsbördan.

Ett digitalt system kan också flagga för potentiella fel i dokumentationen, vilket skulle minska behovet av manuella kontroller.

Internationella exempel och lärdomar

Flera EU-länder har redan börjat anpassa sig till de nya kraven, och deras erfarenheter kan ge värdefulla insikter för Sverige. Här är några exempel:

Danmark

Danmark har sedan 2011 ett centralt system för sprutjournaler, SJI-systemet. Alla jordbrukare som odlar mer än 10 hektar är skyldiga att rapportera sin användning av växtskyddsmedel årligen. Systemet har en hög användningsgrad och är integrerat med andra jordbrukssystem, vilket underlättar datahantering.

Estland

Estland har utvecklat ett "big data"-projekt för att koppla samman data om växtskyddsmedel, gödning och andra jordbruksrelaterade aktiviteter. Systemet planeras bli obligatoriskt från 2024 och kan användas för att skapa omfattande statistik och rapporter.

Lettland

Lettland lanserade nyligen sitt system, LIZ, som möjliggör integration med kommersiella jordbrukssystem. Systemet används för datainsamling och statistiska analyser, och myndigheterna planerar att anpassa det för fler användargrupper.

Litauen

Litauen har ett liknande system som kräver att alla som använder växtskyddsmedel på mer än 1 hektar registrerar sin användning. Systemet är också kopplat till andra statliga databaser, vilket förbättrar tillsynen och datahanteringen.

Dessa exempel visar att digitala lösningar inte bara underlättar dokumentation utan också kan användas för att främja hållbarhet och transparens inom jordbruket.

Syfte och mål med dokumentationskraven

De nya reglerna har flera syften som sträcker sig bortom ren tillsyn. De ska också stödja EU:s bredare mål för hållbar utveckling och miljöskydd. Här är några av huvudmålen:

• Förbättra tillsyn och regelefterlevnad genom harmoniserade krav.
• Underlätta insamling av statistik för att spåra och minska användningen av växtskyddsmedel.
• Minska miljöpåverkan och skydda biologisk mångfald.
• Ge bättre underlag för forskning och utveckling inom hållbart jordbruk.

Dessa mål är en del av EU:s strategi "Från jord till bord", som syftar till att minska användningen av växtskyddsmedel med 50 % till 2030.

Rekommendationer och framtida utveckling

För att möta de nya kraven och samtidigt stödja användarna föreslås följande åtgärder:

1. Utveckla ett användarvänligt digitalt system som är frivilligt men lättillgängligt.
2. Säkerställ att all grundläggande information, såsom EPPO-koder och BBCH-data, finns tillgänglig i digitalt format.
3. Stödja användare med utbildning och teknisk support för att minska övergångskostnaderna.
4. Överväg långsiktiga fördelar med ett obligatoriskt nationellt system för bättre datahantering och statistik.

Genom att kombinera dessa insatser kan Sverige inte bara möta de nya EU-kraven utan också bli en förebild för andra medlemsländer i att balansera hållbarhet och effektivitet.